Överlevnad är mitt andra namn!

Jag funderade en del över mitt liv igår. 
 
Överlevnad! 
 
Ni som följt min blogg och kanske även läser äldre inlägg vet om att jag har en bakgrund där jag levde i ett destruktivt äktenskap. Den mannen misshandlade både mig och barnen fysiskt och psykiskt. Idag kan jag se tillbaka och inse att det finns psykopatiska drag hos personen och att han är sjuk, mkt sjuk! 
Det livet har passerat i mitt liv, dels tack vare att jag gick i terapi hos en helt fantastisk person. Tack! 
 
Sorgen och smärtan har förstås gett mig några inre sår och ibland blossar de upp, men de stängs igen och jag är lycklig över att jag valde livet den där natten när jag insåg att jag endast hade två val: Dö eller leva! 
Jag valde livet och jag valde det för mina barn! 
Mina döttrar har alltid varit mitt livs största kärlek och de kommer alltid att vara det! 
 
Nu står jag inför ett nytt vägskäl i livet igen. 
 
För igår kom mina papper hem om att nu står jag som ensam ägare till min bostadrätt. Det är med darriga ben jag vet att banken nu äger mig för resten av mitt liv :) Men samtidigt så känner jag ett lugn över att jag gjort mitt val.
Det är ett val som behövs av olika skäl. 
 
Det är vår bakgrund som formar oss. Men vi kan välja att förändra oss själva. Och om en del väljer att leva i det forna och skadade så orkar man bara till en viss gräns. Min gräns är nådd! 
 
Återigen är mina döttrar och deras kärlek mitt livs syre och kraft. Det är lyckan i deras ögon som speglar den känslan som jag vill att mitt liv ska innehålla. 
Lycka är ett måste för att leva anser jag. Jag tycker synd om kvinnor som lever kvar, ja även män, i dåliga förhållanden av olika anledningar. 
Vi kan aldrig tala om för andra hur de ska välja, vi kan endast göra vår egna viktiga val. 
 
Livet är här för att levas. Vi är vårt eget ansvar. Och vi måste själv välja hur vi ser på livet och vad som är viktigt! 
 
Till mina döttrar vill jag endast säga: Jag älskar er mest över allt annat på hela jorden och i universium! 
Ni är mitt syre, min kärlek och mitt livs lycka! 
 
Jag har gjort mina val i livet. En del bra andra mindre bra. Men mitt liv har format mig till den jag är. På både ont och gott. 
Jag vill inte vara utan något i mitt liv. Inte ens den mannen som fick mig att fundera på om jag skulle välja livet eller döden. Utan honom hade jag inte haft mina fantastiska döttrar(de tre näst äldsta). Livet formas och vi utmanas att göra det bästa av det. 
Jag vägrar vara martyr. Det sköter många andra männsikor så bra redan! 
 
Nu ska jag med spänning se vad livet har för framtidsplaner för mig? Vem vet? 
Jag vet bara att jag har ett jobb jag älskar och att lägenheten nu står som min.... Och att jag har världens underbaraste döttrar och barnbarn... Mina föräldrar är friska och mår bra och jag är tacksam för varje dag jag har dem i mitt / i vårt liv... 
Igår så läse jag min mammas FB status och blev helt varm i kroppen.. Mina föräldrar hade varit och handlat på en affär och mött sina barnbarnsbarn... de hade ropat glatt till gammelmormor och gammelmorfar... 
Det är kärlek!! Och det värmer mitt hjärta... 
 
Och det är där lyckan är! Att se kärleken! 
Välj alltid kärleken framför att leva olycklig :) Din kärlek kan se olika ut.. det är endast du som väljer hur den ska se ut :) 
Kanske kärleken är att unna sig en helg i stillhet? Kanske är kärleken att boka ett cafe besök med bästa vännen? Kanske är kärleken att gå ut och gå med din hund? Kanske är kärleken att få en kram av någon du älskar? Det vet bara du :) 
 
Nu ska jag iaf göra mig  i ordning och åka och äta lunch med tre av det bästa jag har, mina döttrar :D 
 
Samtidigt så önskar jag dig en fantastisk dag! 
 
Puss och kärlek!!!
 
 
 
 
Taggar: Fixa, Klar, Levnad, Läge, Lägenhet, Miljoner, Överlev, Överlevnad;

När man längtar efter dig!!

Herre gud vad jag har längtat efter dig! Redan igår så började jag bygga upp förväntningarna av att träffa dig. 
 
 
Skämt å sido! Men FAN vad gott det är med ett glas rödvin.. O M G! 
 
Jag har så mycket vettigt att säga.. varje kväll så tänker jag: Åh, det där ska jag skriva ett inlägg om! På morgonen så tänker jag: Vad fan var det jag skulle skriva om igårkväll? 
I bilen på väg mot jobbet så tänker jag: Ja men det där borde jag skriva om! 
På vägen hem från jobbet så tänker jag: Va?? Skriva?? 
När jag kommer hem så tänker jag: Ge mig middag och låt mig sova!
Och när fredagen kommer så tänker jag lite så här: Var FAN är mitt rödvin?? 
Sen blir jag liter mer så här:...
 
Förra helgen var jag uppe hos C & M och myste med goseklimparna. Jag saknar Nisse varje dag... egentligen så saknar jag att ha en rottis! Den rasen är så oerhört underbar! 
Jag får väl hoppas att Alice spådom slår in och att jag träffar en prins som kommer att ge mig många rottisar :D Det vore nåt det!
 
Nej, nu ska jag återgå till att göra det jag är bäst på: I N G E N T I N G 
 
Puss och hej från mig till dig. Var rädd om dig och unna dig att bara vara nu när det är helg. Du vet, det viktigaste som finns för dig, är du! 
 
 

Skrikande autism och en mamma som skriker inombords

Tänk om jag bara kunde förstå autismens stora gåta?
Tänk om jag kunde förstå HUR det fungerade?
Tänk om jag kunde få känna att gåtans lösning var här?
TÄNK OM!!!!
 
Men det gör jag inte. Inte något av det ovanstående är jag ens i närheten av. Och ibland så blir jag så in i h-vete trött på allt vad autism heter.
 
Ljudkänslighet. Ljuskänslighet. Social skräck. Smakkänslighet. Luktkänslighet. Överkänslig. Ingen känsla. Känslor hit och känslor dit. Anpassa.
 
Ja listan kan göras lång och oändlig.
 
Som ikväll tex. Vi har BOSCH tvättmaskin / torktumlare / diskmaskin. Alla dessa maskiner "piper" när de är klara. Och ikväll pep tvättmaskinen.. Varpå detta då betyder ett evigt skrikande tills någon går och stänger av den djävla maskinen...
Den piper ca 5 gånger och sen slutar den.. Men dessa 5 gånger är 5 gånger för mycket för dottern med autism.
"Gåååååååååå och stäng av den dååååååå.... Haaaaalllåååååååå... gåååååååå och stääääääääng av den dåååååååå.... Haaaaallåååååååå..... är det iiiiiiiiiiingen som höööööööör miiiiiiiiiiiig??"
 
Så håller hon på tills maskinen är avstängd.
 
Är TV:n på för högt (enligt henne) så är det samma visa....
 
Ibland känner jag mig som en fånge i mitt eget hem! Jag känner att jag långsamt kvävs inifrån... Mitt syre dör ut.
 
Eller när vi ska åka iväg med bilen: Vart ska vi? Vad ska vi göra där? Är det endast dit vi ska? Ska vi någon annanstans också? Vilken väg åker vi? Vart ska vi åka? Tar du inte fel väg nu? Du sa att vi skulle gå in bara där, varför ska vi gå in där också? Hur långt tänker du köra? bla bla bla bla bla bla bla bla.......
 
Och gud nåde mig OM jag inte svarar på frågorna...
Hör du inte mig? Varför svarar du inte? Du bryr dig inte om mig? Hallå, hör du mig? Jag ställde en fråga? Varför svarar du inte? Hallå? ............
 
Man får känna sig trött!!! Man får känna sig djävligt trött till och med!
 
Och så får man komma ihåg de goda stunderna. De stunderna när man skrattar så man gråter åt alla tokigheterna som uppstår.
 
MEN!
 
Idag känner jag mig bara trött! Så in i norden trött!
 
En person som är 22 år men mentalt mellan 3...5...13....  Ja jag vet inte... Det är förbannat tungt mellan varven!
 
Och det var en lång väg till att orka erkänna det. Men herre gud så skönt det var, den där dagen när jag äntligen tillät mig att säga: Fy fan vad jag är trött på den här skiten!
 
Man ÄR BARA människa!!!
 
 
 
Taggar: Autism, Dotter, Mamma, Trött, Vilsen;