Livet

Tyra, vad skulle jag göra utan dig? 
Och barnen, vad skulle de göra utan dig? 
Älskade lilla hund som alltid är där med en puff från nosen när livet känns "Fucked up"...
 
Du vet så väl när det är söndag - Då ska barnen komma hem!
Du väntar vid dörren, du väntar i något av deras rum, du går upp och ner mellan våningarna på vårt hus, du längtar precis lika mycket som oss. 
 
Bilden är några år.. men de här två, de är mitt livs solsken och lycka!
De här två är de finaste barnen som går i två par skor!!!!!
 
Efter att två vänner mist sina barn inom loppet av ett par månader... så känner jag bara: Låt aldrig något hända er mina älskade diamanter. 
Det är genom er jag andas mitt syre. Ni är min lycka och mitt livs glädje. 
Ni är skrattet. Ni är kärleken. Ni är livet. 
Jag älskar er genom universium och flera varv runt omkring. 
Mina älskade solstrålar. 
 

K Ä R L E K

Det finns kärlek och så finns det kärlek.
 
Idag sa en kollega till mig: Vet du Ewa, det bästa jag gjort var att gifta om mig efter ett 25 år långt äktenskap. Nu har vi varit gifta i X år... Och ja, det var det bästa jag gjort mot mig själv! 
 
När Peter och jag äntligen, ja, jag tänker faktiskt säga så, när vi äntligen fattade att det skulle vara vi två... Så vill jag också säga: Det var det bästa och ärligaste jag någonsin gjort mot mig själv!
 
OM exakt 10 dagar... för ett år sen.. startade vi vår resa som vänner men blev ett par...
 
24 augusti 2016... startade vi med att lamporna på bilen slocknade på väg mot Tyskland... Efter lite C K besök så hade du fixat nya... och vi åkte vidare..
 
Middagen på kvällen den 25/8.... du - jag - bubbel i glasen - pratade - skrattade - var otroligt allvarliga - VI ♥
Middagen den 26/8.. modigare... pratade.. skrattade.. lyckliga..
Middagen den 27/8... VI... VI.. VI.. VI... 
 
Vilket år vi har haft?? 
Och vilka hinder vi mött och tagit oss över. 
Smärta i både själ och hjärta.
Saker som bundit oss ännu starkare tillsammans.
 
Jag tror aldrig jag har lärt känna en annan människas inre så snabb, så ärligt och så fullkomligt, som jag gjort med dig. 
Visst har en del saker gjort så ont i mig så jag nästan gått sönder och fortfarande ibland tappar fotfästet... Men du är den tryggaste man jag någonsin mött..
Snabb, trygg och stark så står du där, tar emot mig när jag faller, kramar och håller om, tröstar och gråter med mig, skrattar med mig och trollar bort min smärta. 
Med dig både vågar jag och kan vara den jag är och jag upplever att du känner exakt likadant. 
 
Herre Gud vad jag älskar dig ♥ 
Och även den där lilla galna men ack så vackra vovven som följde med dig - Den där lilla yra Tyra som vi fick på köpet, jag och barnen - Herre Gud vad vi älskar henne!! 
Tack för att just ni två kom in i mitt liv!
 

Du satte ord på så mycket!

Det är en förmån att få gå på föreläsningar. 
Är det dessutom bra föreläsningar så är det guldkant. 
Efter ett antal år på universitetet och med rätt många föreläsningar i ryggsäcken så har man lärt sig uppskatta ny kunskap ännu mer (min åsikt) 
Är kunskapen dessutom inom samma bana som man själv jobbar - ja då blir det dessutom ännu mer skoj.
 
Sen är det klart att det finns "föreläsningar" och så finns det FÖRELÄSNINGAR!
 
Idag hade jag förmånen att vara på en "numer one" föreläsning. 
Jag fick lyssna till Tomas Fogdö - WOW! 
Vilken man, jösses! 
Vilken kunskap!
Vilken inspirationskälla!
Vilken fantastisk människa!
 
Han berättade om sig själv, sin familj och sin drivkraft. Han berättade om möten och drömmar. Han berättade om olyckan som hände honom och hur den skapade nya förutsättningar och lycka. 
Ja ni läste rätt - Olyckan blev lycka. 
Att tänka om...
 
Här kände jag igen mig rätt mycket! 
Efter min egen olycka där de från FK tyckte att jag skulle bli sjukpensionär... Och jag tittade på kvinnan från FK... skrattade till och sa: VAD SA DU? Neeeeej du... det ska jag INTE! 
18 veckor på DS... 
Jag ska tillbaka till livet!! 
MITT LIV!!!! 
 
Nu har jag ju en del saker med mig i bagaget som gör att mitt liv är påverkat av smärta och trötthet.. Men jag tog kontrollen över mitt liv, vände det och lärde mig tänka positivt. 
(inte alltid man orkar.. men på något sätt så går det ändå)
 
Tomas var en enorm inspiration, han gav oss nytt material i våra kunskapsryggsäckar, nytt sätt att tänka och agera. 
Egentligen inte nytt kanske, men en ordentligt viktig påminnelse om "hur-vad-varför.." och så vidare..
Återkoppla, fråga och var nyfiken...
 
Tack Tomas för en inspirerande och klockren dag!
 
Sen bara måste jag infoga ett litet: Ja just det.... 
 
Så rätt du hade Winston Churchill... så rätt!!! Tack för påminnelsen Tomas och tack för din fantastiska inspiration!
 
Kram och god natt :)