Ledsen bland blommor och blad

Usch vad jag känner mig ledsen idag!
 
Skulle behöva en riktig vän idag, en sån där som redan känner mig och som vet allt och som kan lyssna på allt... 
OJ, vad jag skulle behöva dig idag! 
 
Det är fan inte lätt att separera och vilja få allt att fungera..... Hur man än svänger sig så gör man uppenbarligen bara fel... 
Jag vet att jag INTE ska ta åt mig men hur lätt är det då? Jag är bara människa!
 
BLÄ BLÄ BLÄ BLÄ!
 
Men nu ska jag inte gnälla mer... (men ni ska vara glada att jag INTE använder mitt fula vokabulärförråd idag) 
 
Hur som helst så ska jag visa er något finare än mitt gnäll... Jag har varit ledsen hela dagen idag. Sån dag!
 
så när en kollega sa: E, ska vi åka till Ulriksdals slottsträdgård och äta lunch? 
Så behövde jag INTE fundera två gånger :) 
Där är det så fridfullt. Det är en harmoni. Det är lycka! 
Och när jag är där så får min fantasi om trädgården fria spelregler och jag önskar att jag hade obegränsat med pengar att använda  :) OJ Bosse vad du skulle tjäna på att ha mig som kund då :) 
 
Vi började iaf med att äta lunch där som sagt var. Deras vegetariska buffé är outstanding. I LOVE IT!
 
 
Den maten är så god... så god.. så god... Jag skulle vilja äta lunch där alla dagar om jag hade råd. 155:- kostar det men buffén är som sagt var outstanding! 
Vi åt, vi njöt, vi pratade om allt mellan himmel och jord. Precis vad min ledsna själ behövde idag. 
Sen skulle en av kollegorna handla idag.. så jag passade på att njuta lite extra i trädgården. 
 
 
Om det är något som får mig att må bra, så är det blommor. Älskar dem! 
 
Vackert. 
Så vackert.
 
Nej, nu ska jag dyka ner i badkaret, sen lägga mig i sängen och se en film.... 
 
Kram och hej från mig till dig
Taggar: Blommor, Ledsen, Lunch, Pelargon, Slottsträdgård, Ulriksdals slottsträdgård, Vegetariskt;

Tre på rad från D.P

Tack för alla varma ord som jag fått av er som läste mitt förra inlägg. ♥
 
Nu till något helt annat.. Nämligen något som jag tycker är riktigt roligt. S H O P P I N G :) 
 
Who doesn´t? 
(Min yngsta dotter avskyr att shoppa, hon tycker det är slöseri med tid och ork, man kan faktiskt leka i stället anser hon!) 
 
Men jag hittde en klänning från ett märke som heter Dorothy Perkins. Tyvärr var den slut i min stl. 
Som vanligt när jag hittar nåt, då är det liksom för sent. Det är slutsålt. SUCK!
 
Men då googlade jag på känningen och tyvärr var den slut även i England. SUCK.. dubbel SUCK! 
 
Men, jag hittade MASSOR av andra i stället. Och idag kom mina klänningar hem :) Direkt från England. 
And I love them!
 
 
Det var helt klart INTE sista gången jag beställde därifrån! 
Jag älskar att de har hur många klänningar som helst i alla möjliga former och färger :) WIIIIIEEEE...
Älskar - Älskar - Älskar!
 
Gå gärna in och kika: Dorothy Perkins
Taggar: Dorothy, England, Perkins, Shopping;

Kan vi ta det här EN gång för alla nu?!

Jag vet att ni vill mig väl. Jag förstår er. Och jag respekterar er. 
 
Men!
 
Jag trivs väldigt bra med mitt liv just nu. I fredags (lördagmorgon) när jag kom hem till mitt radhus så kände jag en sån oerhört skön känsla. INRE FRID! 
Jag visste att jag fick gå upp till min säng. Mitt sovrum. Mitt hus. Mitt liv. 
Jag mådde bra! Jag mår bra! Jag älskar mitt liv! 
 
Jag behöver få vara själv. Ni behöver inte hitta en man åt mig! 
Jag behöver få läka mina sår. Jag behöver få fundera på vad mitt liv ska erbjuda mig. Vem och vilka vill jag ha i mitt liv?
 
Jag är en väldigt trasig själ som nu EN gång för alla behöver få hitta mig själv och den jag vill vara. 
Sen jag var 18 år har jag anpassat mig efter andras behov och andras krav.
 
Nu snart 30 år senare är det dags att det är MIN TID. Mitt liv. 
 
När jag fick min älsta dotter var jag ensamstående. Hennes pappa var lika omogen som mig. Han ville inte ens erkänna henne fastän faderskapstestet visade 99,7% säkerhet. Det fanns ju en möjlighet att det inte var han...
 
Mitt största misstag i livet var sen när jag lät nästa man i mitt liv att adoptera henne. Det är min största sorg i livet! Det är ett sår som jag aldrig pratar om. En skam över min idioti och min oförmåga att tänka klart. Det är hemskt! 
För den mannen gjorde vårt liv till ett rent och skärt helvetemed psykiskt och fysiskt våld. och med honom fick jag sen ändå tre fantastiska barn... Men även där fick jag min beskärda del av sår i själen.. och en dotter med flerfunktionshinder.. som jag tagit och tar hand om i ur och skur...
 
Sen fick jag hjälp av en man med omsorg om mig och mitt liv.. han fick mig att ta steget ur detta helvete och vi trodde att det var VI... Han har för alltid en särskild plats i mitt hjärta. En varm tanke varje gång jag tänker på honom. 
Men vi var bara vänner, insåg vi ganska snart... och det i sig var en sorg. För det var så bra. 
 
Där och då hade jag även en killkompis som hade en dotter i samma ålder som mina döttrar var. Vi hade så kul och jag fick återigen en känsla av hur fin vänskap ska vara. Att en man har så många goda sidor. Vi gjorde så många fina saker tillsammans. Badhus, promenader, spring mellan varandras lägenheter, barnpassning och många skratt. Så som vänskap ska vara. 
 
Men så flyttade jag till Sverige för att jag träffade mina två yngsta döttrars pappa. Och vi har levt tillsammans i nästan 20 år.. Inte fullt 20 men nästan. 
Där golfen tagit den största tiden av mitt liv. Ja inte genom att jag spelat men för att han spelat och spelar. Där jag återigen suttit så många sommrar för mig själv, ja även vår och höst.. och ju äldre vi blivit dessto mer har vi även glidit ifrån varandra... han till golfbanan... jag mot våra barn... Han har prioriterat sitt intresse och jag har inte ens haft något. 
Till slut så finns det bara ett tomt hål kvar och återigen ett sår... ett sår som gör ont för att man inte var någons prioritet... ett sår som nu ska få läka på MITT eget sätt! 
 
Och det innebär INTE en ny man i mitt liv... på något annat sätt än som möjlig vänskap. 
 
För jag saknar en vän som Robert. Som hade ett barn i samma ålder som mina egna. En manlig vän att göra saker med utan att ha några krav på kärlek. En manlig vän som gärna åker till ett badhus och skrattar tillsammans med sitt/sina och mina barn. En manlig vän som kan hjälpa mig när jag behöver det men som inte kräver någon kärlek tillbaka utan ren och skär vänskap endast. 
 
För nu behöver jag få läka. Jag behöver få hitta mig själv. Jag behöver få må bra för en gångs skull i MITT LIV. 
 
Det här är ett ärligt och rakt inlägg och jag hoppas att det kan respekteras om inte annat så för mina döttras skull!
 
 
Taggar: Förhållande, Kärlek, Kärleken, Relation, Singel;