Farsdag!

Livet blir inte alltid som man tänkt sig. 
Men det kan bli bra ändå! 
 
Min man är en fantastisk pappa! 
Det står jag fast vid!!!
Han är en av de mest omtänksamma personerna jag känner. 
Ett hjärta av guld som rymmer många olika känslor, tankar och händelser. 
Han har ALDRIG sagt ett enda ont ord om någon även om han har varit med om saker som jag bara skakar på huvudet åt. 
Det finns en del som behandlat honom ( i mina ögon) så djävla illa så jag SPYR på det! 
Men han skulle ALDRIG säga ett enda ont ord om dessa personer ändå... 
Utan han säger: Ja, men det har format mig till den jag är.
 
Han är inte bara den snällaste människa jag mött, han är ta mig fan den klokaste också! 
Varje dag lär han mig något nytt. 
Att tänka anorlunda... att tänka positivt.. att tänka framåt... att sätta sig själv först... 
 
Ja, han ÄR den finaste pappan jag fått äran att lära känna! 
 
Till mina barn är han den finaste bonuspappan jag sett, mött och får äran att vara gift med. 
Han är en stor famn att krypa in i när de är ledsna. 
Han har kloka ord att säga när det går trögt. 
Han visar respekt, kärlek och omsorg. 
Han kramar och värmer deras trasiga hjärtan. 
 
Han är väldigt lätt att älska! 
Och han har så mycket kärlek att ge! 
 
Grattis älskling på din bonusfarsdag och din farsdag idag!!! 
Du är en grymt fin människa och vi älskar dig!! 
 
Eftersom vi inte har några barn hemma idag och då inte heller "firade" farsdag... tog vi istället en tur till Uppsala. Där hamnade vi i Domkyrkan. Tände ett ljus var, funderade på livet och några stora frågor... 
Att strosa där inne, ger en mäktig känsla i kroppen, eller kanske mer i själen. 
Allt är stort, mäktigt och märkligt. 
Fastnade vid en av gravarna, en kvinna som stavade sitt namn som mig, Ewa. Född 1639 - Död 1666 (gift 1661).... Med B. Oxenstierna af Korsholm... 
Vet inte varför jag fastnade där, men jag stod en stund och tänkte på: vem var du? Varför var ditt liv så kort? Du stavade ditt namn som jag själv stavar det. Var det vanligt på 1600-talet? 
 
Och på tal om "vem var du".. så hittade Peter en intressant sak idag. Vi härstammar ursprungligen från närliggande orter i Finland. 
Jag har alltid sagt att han och jag levt ett tidigare liv tillsammans... 
Nu börjar verkligen pusselbitarna falla på plats... Ja, jag vet att jag tror på en högre värld än den vi lever i.. och att alla inte håller med mig.. 
Men, vi kan varandra alldeles för bra, för att inte levt med varandra i ett annat liv...
Och som jag brukar säga, i nästa liv, ska jag hitta honom med en gång, gifta mig med honom och få alla mina barn med honom, leva ett långt och lyckligt liv tillsammans. 
 
Ja, som sagt var älskling: Grattis till din första "riktiga" farsdag! 
Jag älskar dig!! 
Genom vatten, eld, himmel och helvete går vi!! 
Du är allt jag kan önska och mer därtill... men en sak är du iaf helt säkert: Den största kärlek jag någonsin mött!! 
 
Kärlek!
 
 
 

Kommentera här: