I ur och skur, sorg och glädje och galna bilister

Det blev en tur upp till Stöde för att göra ett ärende. 
Varje gång jag kommer upp dit så blir det mer och mer "hemma". 
Lugnet som infinner sig är magiskt! 
Visste ni att folk hälsar på varandra där uppe?? 
WOW!! 
Trevliga är de också! 
Och så fick vi se vår kyrka igen ♥
 
Den är så vacker!!! Och den ger en angenäm känsla i hjärtat. Det liksom värmer som bomull ♥
 
Men det ger också mig möjlighet att fundera lite på det här året som gått. 
Lika mycket kärlek som jag fått - Lika mycket sorg har jag känt och till viss del känner. 
 
Att väljas bort av de man stått närmast i alla år, det är en MKT märklig känsla. 
Jag valde kärleken och en fantastisk värme men blev av med några som jag älskar högst i världen. 
Och jag kommer aldrig att förstå, eftersom jag inte får några svar? 
Nu har ett år gått och för varje dag som går så kommer man längre och längre från varandra. 
Jag kan ta att man inte vill umgås med mig... Men jag tar inte lögner! 
När jag träffar en del bekanta som frågar så svarar jag ärligt - Jag varken kan, vet eller kommer att förstå varför de valde att göra som de gör? 
 
Men huvudsaken att de är lyckliga! 
Som en älskad vän sa till mig (som är med om en liknande situation), när jag dör, så ska det finnas ett brev till dem, där det står exakt vad som hänt, så kan de läsa och fundera på varför de gjort som de gjort mot mig.... 
Då är det försent att komma tillbaka och ställa saker till rätta..... Vem bär såren då? 
 
Ja livet är ta mig fan inte lätt!! 
 
 
Tur jag har dig Tyra Myra ♥ Hund till att visa kärlek har jag aldrig varit med om..
Och då menar jag - hon har varit i vår familj 1 år nu tillsammans med husse. Och i det här fallet kan man verkligen säga: Sådan herre sådan hund. 
Avvaktande - Kärlekfull mot dem hon älskar - Omtänksam - Omhändertagande - Givmild.. Med mera.
 
Alla säger att det är så svårt att placera om en rottis, speciellt när man har barn i familjen. Det är klart det är olika på hundar. Och Tyra Myra hade husse med sig in i familjen. Men herre gud vad hon bara accepterar och accepterar.. Jag tänker på första gången när hon kom hit. Då hämtade jag och barnen henne och hon skulle vara här en helg med "bara" oss innan Peter flyttade in. Hon sprang rakt fram till vår dörr - hon kunde ju ha valt vilken annan dörr som helst?! Men rakt mot våran. Hon var lite avvaktande mot barnen - men vi gjorde som vi alltid gjort och lät henne vara lite för sig själv. Det tog inte länge innan hon blev nyfiken och kom efter för att se vad vi pysslade med. 
Barnen klappade henne och visade henne deras rum. De lekte med henne (De är/var ju rottisvana barn förstås) 
Och efter ett tag så var de tre oskiljaktiga... Det tog inte länge! 
Nu vaktar hon dem! 
Om Peter eller jag busar med barnen så kommer hon genast för att se att de båda är ok... Så om någon hälsar på, som Tyra dessutom inte känner, så får vi alltid säga: ta det lite lugnt kring barnen..... Alltså lyft inte upp dem och krama dem.. krama dem på golvet!! Hon markerar nämligen att det är INTE ok att lyfta hennes barn.... 
 
Ja... älskade hund!!
Och på tal om älskade hund :D
Igår när vi var i Stöde fick vi även umgås med våra fina vänner och deras 4-fotingar.. Varav den här lilla donnan charmar som vanligt :D
Alltså Mimmi ♥ Det är också en SÅÅÅÅÅÅ lycklig hund :D När man kommer dit så får man akta sig var man sätter fötterna :D Det är liksom "hund" överallt :D 
Hon är så lycklig, hon stutsar, hon puffar och buffar :D Hon är överallt och ingenstans :D 
Älskar henne!! 
 
Men alla dagar har ett slut och vi var tvugna efter ett tag att åka hem... 
Vi tog en LÅNG omväg, vi åkte nämligen inlandsvägen igen... bara så där 4 timmar extra.. och mitt tålamod tog slut strax efter Avesta...
När en bil körde med helljuset på... Oavsett HUR många bilar som blinkade mot den så slog den inte av helljuset.. vi provade köra om.. men då låg den efter och lyste rakt in i vår bil... vi lät den köra om igen... för att då få alla mötesbilars helljus i ansiktet.. 
Jag kan lova att hade jag kört bilen så hade jag legat bakom bilfan med helljuset på och hoppats att den flög till varmare breddgrader...
Men nu var det min balanserade make som körde och han var betydligt snällare än vad jag önskade!! :D
När vi väl kom fram till Enköping och motorvägen så kunde vi äntligen komma förbi och få fanskapet på behörigt avstånd .... fortfarande med helljuset på.... 
Det visade sig vara en hyrbil... och vad vet jag, de kanske har bara ETT (djävla) läge på sina lampor??
Lite som att en del bilar inte har blinkers??? Eller fler hastigheter än EN??? 
 
Ja ja, nu har jag iaf sovit på saken.... och ÄR fortfarande irriterad :D DÖ!!!!
 
Nu har vi lite att fundera på.... i vårt liv... nytt steg att ta... funderingar kring vårt liv... en händelse som kanske ger oss en ny erfarenhet....Spännande är det iaf :D Och vi måste bara le, fundera och njuta av vårt liv :D
Vi möter iaf en ny framtid tillsammans :D
Där kan varken galna bilister eller såna som tagit avstånd från mig... göra mig irriterad eller sårad mer än annars :)
Nu ska jag ta en kopp te, njuta, känna efter och bara vara!!
 
Ha det gott!!
Ps... morgontv i sängen är det bästa som finns.. hälsar Tyra :D En MKT lycklig hund :D
 

Kommentera här: